Det finns brott som är så avskyvärda att de som utsätter andra för något liknande borde… Ja, vad då?
Han som gjorde detta skulle man ha skurit… Ja, vad då?
Man skulle hänga varenda en som gjorde… Ja, vad då?

Nätet är fullt av dessa uppmaningar, reaktioner, känslor. Och jag forstår dem. Det är inte det. Men samtidigt blir jag lite skraj. Minns Instagramupploppet i Göteborg. Två flickor startar ett upplopp genom att elda upp folks känslor via ett Instagramkonto. Två tonårsstjejer anses vara huvudpersonerna bakom kalabaliken. Två tonårstjejer… Som tur är så hann rättvisan ifatt dem och påtalade det olagliga i det hela. Det oetiska, det omoraliska, det osunda, det omänskliga lär tjejerna aldrig själva komma på, och ingen lär tala om det för dem. Spärrarna hos både de åtalade tjejerna och de drabbade brast ganska fort och vem vet hur det hade kunnat sluta om det gått ännu värre.

Minns upploppet i Husby, bilbränder och slagsmål. Polisbrutalitet och våld mot tjänstemän. En diger lista med onödiga konsekvenser av mobbens uppeldande av massorna. Även där fick ju samhället till slut bukt med det värsta. Förmodligen ligger det och pyr under ytan fortfarande men det kommer det isåfall att ta tid att komma till rätta med.

Nätet har en otrolig genomslagskraft hos den stora massan. De sociala medierna når ut och fram till alla på ett ögonblick. Den arabiska våren är ett av många exempel, de två här ovan likaså. Det är bra, information ska färdas fort och spridas till alla. Inga diktatorer eller människorättshaverister kan stå emot vetskap, information och fritt utbyte av nyheter. Men det finns problem med hastigheten och spridningen. Det är lätt att bli fartblind och att tro att det går att gömma sig i mängden information. Det var det som hände i Göteborg. Någon vräker ut desinformation i mängd och hastighet, mottagarna hinner inte värja sig utan låter känslorna ta över. Fler och fler mottagare reagerar lika, och till slut är mobben ett faktum! Raseriet exploderar i upplopp, våld och förstörelse. Och den utlösande faktorns grund var en liten vit lögn som fått alldeles för mycket uppmärksamhet.Inte alltid, men ofta. Kanske kommer lögnen från någon som inte fått tillräckligt med uppmärksamhet?

Just nu snurrar det ett blogginlägg som handlar om ett våldtäktsoffer som får syn på förövaren. Han är klädd i en fleecejacka. Offret tänder på fleecejackan medans förövaren fortfarande har den på sig, och sen rättfärdigas branden med samma klyschor som ofta kommer fram i och runt en våldtäkt.

Det är helt fel att våldta någon. Punkt. Så gör man fan inte. Då är det avklarat. Men på bloggarna så får man ha denna inställning samtidigt som uppeldandet av förövaren är helt ok. Fel, fel fel!!! Visst kan man önska någon det värsta, och visst kan man uttrycka sig illa om någon ibland. Men det är inte ok att köra med devicen ”öga för öga, tand för tand”. Och med tanke på hur lätt saker urartar på nätet så gäller det att tänka sig för. Men att bränna en annan människa till döds i vedergällning kan aldrig – kommer aldrig att – vara ok!

I mina ögon så står man inte ett dugg högre än den ursprungliga förövaren i såna fall!
VI har skapat en rättstat för att klara av sådana här saker. Vi har under flera hundra år jobbat upp ett rättsväsende som ska hantera brott och kränkningar. Ska vi själva börja lösa saker och ting så blir det anarki och kaos – vilket kan verka häftigt vid en första anblick men jag tror att i långa loppet är det dömt till undergång.

Vi leker med ett exempel.Det blir lovligt att under en dag på året avrätta tio personer som du tycker illa om. Större anledning behövs inte. Arkebusering, hängning, elstol eller spruta, bara att välja. Du blir tilldelad den 27 september som din dag att verkställa dina planerade avrättningar.
Frågan är; lever du fortfarande då?
Under året har det då gått 269 dagar (plus en om det råkar vara skottår) då 2690 andra människor har avrättats. Tio till om det är skottår… Har du verkligen levt ett sådant liv att du kan vara säker på att ingen valt just dig tidigare på året. Och sen kan vi ju fundera på vad som händer i ett längre perspektiv. Du får en fri dag i ditt liv. Det blir då 27/9 2018. Klarar du dig fram till dess utan att någon, nån endaste en, skulle känna tillräckligt med agg eller irritation för att inte välja ditt namn bland de där tio? Tveksamt, eller hur? Och detta är ändå den ordnade formen. I en värld av upplopp och överfall kommer snart inbördeskrig och större väpnade konflikter. Till slut har vi retat upp någon tillräckligt för att det ska anses värt att utplåna oss från säkert håll. Men vem blir då förbannad på dem, och vedergäller det?

Näe, jag tror vi ska vara glada åt det rättssystem vi har. Det är snett och skevt men oftast dugligt. Och bara genom att låta det fortsätta utvecklas kan vi behålla ett tryggt samhälle, utan risk för ett skott i nacken när vi minst anar det. Sen går det att påverka genom de allmänna valen till exempel. Det kallas demokrati, och är en filosofi med en förbannat vacker tanke bakom!