Det har snöat en del nu på slutet, och det ger ju tid till kontemplation och eftertanke. Några timmar i lastbilen ger perspektiv på saker och även om det inte är riktigt rätt håll ibland så är det åtminstone vrängt ut och in ett flertal gånger. Det gäller ju att utnyttja tiden väl, och samtidigt som jag kryssar med plogbilen mellan takboxar och lågprofildäcksklädda SUV´s så dyker det upp ämnen som kan vara värda att dela med sig av.

Jakt till exempel. En förutsättning som ändrats rejält är tillgången på småvilt och särskilt då rådjur. Och jag tror mig veta att det inte bara är rent numerärt de ökat utan de har också blivit mer synliga. Från att förr om åren ha smugit runt i välkamouflerad utstyrsel i den tätaste terräng som kunnat frambringats har de börjat posera i kantzoner, dikeskanter och på skogsstigar. Geten med sina killingar, lillbocken med sina spretande horn – alla visar de upp sig i motljus med den rödbruna pälsen skimrande, en aura av ett gyllene skimmer står runt dem och de är bara så vackra! Och mitt i alltihop så kommer ett ord upp i huvudet: ”fauve”! Det är det franska ordet för ”hjortröd”, och trots att Driva inte är äldre så har hon gett mig mersmak i fråga om jakt och jaktupplevelser. Eftersom jag försöker vara ödmjuk inför det mesta – jag lyckas däremot inte så bra så ofta men jag försöker – så måste det vara därför mina ögon har öppnats, det är därför som jag ser saker nu som tidigare fanns där men bara passerade i ögonvrån utan att göra något väsen av sig. Jag har fått något som är värt att ta vara på, något som verkligen är värt något. Jo, jag vet att jag gör en jättegrej av något som flera av er inte förstår. Och det kan jag förstå. Det måste vara något alldeles extra när jakten hittills nästan undantagslöst bedrivits utan bössa men ändå har satt sådana spår som det gjort.

Men om jag ska vara ärlig så är det mycket funderingar kring facebook också. Vad som kan antas komma ut från ett frekvent användande? Vad man kan anta att andra vill ha ut av sitt skrivande på väggen? Attityder, förtäckta undermeningar, obskyra intressegrupper. Andemeningar. Jag har gått med i olika intressesidor genom åren, och jag har gått ur vissa igen. De flesta faktiskt. På Facebook är det lovligt att skriva först och tänka sen, om ens alls. Att det som sedan står där lika tydligt som det vore hugget i sten kommer att finnas kvar där för lång tid framöver verkar ingen rerflektera över. Att man kanske måste sansa sig lite och inte skriva vad man tänker. Eller kanske mer INTE tänker på. Att det i skrift är så otroligt lätt att bli missförstådd, trots en uppsjö av smilisar. Att ibland måste man ännu mer än i verkliga livet väga orden på guldvåg.

Jag läste något vackert när jag var lillpojk, kan väl ha varit fyra-fem år kanske:
-”Tänk på vad du säger så du inte säger vad du tänker”.
Vackert, eller hur? Meningen fascinerade mig såpass att jag aldrig glömt den sedan den gången. För er som kan er Bamse så handlade serien om Kung Leo och hans bortskämda son, som i tid och otid vräkte ur sig dumheter till undersåtar och besökare i landet. Att jag då liksom senare aldrig gillade Bamse och hans vänner då allt var så rysligt präktigt är en annan historia. Men något tillförde ju serien även mig alltså.

Men hur det nu är så har jag reducerat mitt facebookande. Och detta är den enda gången och på det enda offentliga stället jag kommer att förklara det. Vissa dagar tog det så mycket tid och kraft att sortera bort sånt jag inte ville se att det jag ville se försvann i bruset. Jag säger inte att det är för alltid, kanske blir det bara en kortare period. Jakten är ju något som jag älskar att dela med mig av och följa andra på fejjan. Så kanske då då om inte förr.
Jag kommer att hänga kvar via chatten, men det gör jag via ett externt program hemma på datorn. På det viset har jag med 100%-ig säkerhet styrt bort väggen, och tar bara kvar det goda. På chatten har jag mina vänner, och där pratar vi om sådant vi gillar. Mina åsikter och annat dravel lägger jag här på hemsidan så jag inte tvingar på någon annan det jag själv nu väljer bort från andra. Jag kan inte begära mer av er än av mig själv. Är det då någon som vill kommentera nått inlägg eller bara skriva något så ber jag er att göra det i kommentarsfälten här på hjaltman.se. Ett tag till kommer nya inlägg att annonseras via fejjan men framöver kommer jag nog att försöka använda mig av RSS-flöden och så kallade aktiva bokmärken. Jag har gjort ett inlägg om det tidigare så det finns att läsa där. Mycket enkelt är det iallafall.

Väl mött alla ni, jag hoppas att ni respekterar mitt val såsom jag respekterar ert oavsett jag får vara kvar på er vänlista eller inte. I det stora hela faller inte världen med ett minskat facebookande, det kan kanske hellre vara tvärtom?

// Mats