Driva, en dam med ambitioner

Jo, så är vi nu inne på tredje dagen med vår fåvvetik. Namnet hon fått börjar fastna, och attityd likaså: Sooki och Vilja är inte riktigt lika nöjda längre för Driva tar för sig. Alla mjuka hundleksaker har hon tagit av Sooki, och biabädden i vardagsrummet har Vilja inte tillgång till längre. Åtta veckor och fyra dagar – vad kommer det bli av det här etterspettet? Ylva, uppfödaren, hävdar ju bestämt att namnet ”On the wild side” är som klippt och skuret för vår Driva, men ändå?

Nu ska jag ju i och för sig vara bara glad, attityd och en del gott gry behövs i en jakthund. Fast i lagom proportion, en jakthund får ju inte bli dumdristig i sina ansträngningar i skogen. Nu tror jag inte att det är fallet heller, men det är så jäkla tufft att se henne borsta upp sig mot storhundarna och att se dem sätta sig platt och fundera på vad som händer! Det lär gå över ganska snart, men likafullt är det fränt att se!

Nä ni, det är ett litet paket med stor glädje som landat hos oss – vad vore livet utan jyckarna?

%d bloggare gillar detta: