Funderat lite jag då…

…och den här gången är det blandat kompott. Jakt är kul, det vet ni redan att jag tycker. Men jag har på sistone konstaterat att det är inte kul. Inte bara. Det är nödvändigt också. Både för att reglera de viltstammar vi har åtagit oss att reglera. Och för att genera omsättning av kapital ute i bygderna. Och för människors välbefinnande. Där – just där, tvärstannade funderingarna den gången. SÅ är det. Jakten är nödvändig för mig, för mitt välbefinnande. Det är nog därför som vi betalat alla veterinärkostnader vi drabbats av under detta år utan att knorra. Visst är det hårt, det är många sköna tusenlappar som flugit iväg men det gör liksom inget. Vad skulle vi lagt dem på annars? Hundarna behövs för jakten, jakten behövs för hundarna. Jag behöver hundarna och jakten.
Nu borde jag byta ämne, jag har sagt exakt vad jag vill få fram…

Sagt och gjort, vi byter ämne. Hösten är här på allvar, men det är den form av höst jag älskar – en kaskad av färger, förberedelser inför vintern pågår för fullt och allt är ljust, klart och friskt! En fullständigt underbar årstid.

*piiip* Femton sekunder till har gått, dags för nytt ämne:
Folk. Finns det många sorter av har jag märkt. Ungefär lika många sorter som individer, och då blir det en jäkla massa. Fullständigt omöjligt att sortera dock, det är ju redan gjort. Men ur kaoset kommer ingen ordning, alltså hittar vi på kategorier att dela in folk i.
** Nära, kära och goda vänner. Suverän kategori, jag älskar den!
** Bekanta, närande såna. En stor kategori, och även denna ruskigt lätt att tycka om!
** Bekanta, tärande såna. Den kategorin finns där, och storleken varierar. För att ingen ska fundera på om dom tillhör denna kategori så kan jag meddela: har jag inte sagt specifikt att du är i den kategorin så är du troligen i den förra. Och jag har inte just några tärande runt mig, jag har gjort upp med den delen av livet. Ni som läst ett tag anar nog vartåt det bär…
** Riksarslen, proffsidioter och fullblodsfanatiker. Usch, men såna måste man tampas med ibland. Den kategorin väljer man inte själv, utan den drabbas man av!

Mycket grovt kategoriserat, totalt utan nyanser. Men alla mina vänner, er älskar jag!

*piiip*
Ytterligare femton sekunder av ert liv har passerat utan att göra någon större nytta – ni valde att slösa bort dem på mitt svammel!
Nåja, matdosan är slut och rasten lika så – kör lugnt!

 

%d bloggare gillar detta: