Jag vill skriva, det trycker på inifrån och växer, pressar och skjuter på med full kraft. Freddy får upp ögonen mer och mer för språket nu, han ställer frågor som jag försöker förklara – i många fall självklarheter för mig men definitivt inte för honom. Varför heter det trädgård, vi säger ju ”trägårl” eller ”trägårn” och det minsta där finns är ju träd? Han bryter isär de sammansatta orden, tar dem i sitt enskilda sammanhang och konstaterar att svenska språket kan vara rätt underligt. Han vrider och vänder på ord, han märker ord och han har blivit en veritabel språkpolis – och jag älskar det!!! Men inte när det är mig han rättar dock… Men han bygger vidare på sin språkförståelse, han nöjer sig inte med att veta att något är, han vill också veta varför. En sund insikt, men den kommer att kosta honom sömnlösa nätter framöver.

I övrigt kan jag konstatera att Skansen, Stockholm bör just nu uppleva sin all time high i fråga om popularitet. En sammanställning från EU-valet visar att Socialdemokraterna blev största parti i alla distrikt utom i i nämnda huvudstad där Mp segrade. Och det närmaste verkligheten de flesta sympatisörerna kommer bör vara Skansen, eller möjligen då Gärdet – men dit är det väl ingen som har tid eller mod att ta sig…
Alltså bör ni tänka er för innan ni löser in er på Skansen ett tag framöver, förmodligen ses det som olovlig och tämligen onödig partisponsring.

Jojken har tagit Sverige med stormsteg, Jon-Henrik gled genom finalen som i en akkja en kall vårvintermorgon. Samerna har fått lite välunnad uppmärksamhet, tyvärr känns det som om det blir deras fem minuter i rampljuset. I dagens Sverige så har mediaminnets livslängd förkortats till något obetydligare än ett normalt vallöfte, i morgon dyker det upp någon annan som får all uppmärksamhet. Tyvärr, jag hoppas att rampljuset hinner belysa åtminstone en del av problematiken som drabbar vår äldsta urspungsbefolkning. All lycka och framgång åt Jon-Henrik på hans resa!

Sommaren är här hörrni – har ni sett det? Jag menar, har ni verkligen sett det? Efter ett av de på senaste tiden ganska vanliga regnen så syns det som bäst, det gröna skimret. All denna nya skira grönska alldeles efter en regnskur, det är ju så man blir salig av hänförelse och förundran. Var kommer all kraft ifrån, när kom den smygande och hur kom den oss alldeles in på livet utan att vi märkte det? Njut, bara njut av den energi som flödar just nu – snart nog så övergår allt detta nya i ”det normala” då vi inte längre ser skogen för alla träd. Apropå det så är det cirka 86 dagar kvar till älgjakten!

Till sist och syvende:
Fyhuun så artut det är att vara människa ibland. Oftast faktiskt. Men det kan vara svårt att komma ihåg det tråkiga och jobbiga dagar. Jag har vänner och familj runt omkring mig som sprudlar av energi och glädje och som gärna delar med sig av det. Bättre medicin finns inte :o)

Glad sommar!