Äntligen sitter jag på min stubbe i skogen. Flera veckor tidigare än i fjol då björnjaktsmöjligheterna försvann i ett moln av otillgänglighet. Men i år klaffade allt och nu är jag på plats. En liten brasa har jag tagit mig friheten att tända, kaffetermosen och smörgåspaketet ligger inom räckhåll på ena sidan och bössan lutad mot en sten på den andra. Att elda på björnpass, det är kanske inte så bra. Men frågan är vad Nalle skyr mest i valet mellan tjärvedsrök eller ohemuliga mängder myggmedel…

Men gott är det att sitta här. Solen är på väg upp och det kommer att bli en fin dag. Jag anar redan hundskall långt borta, men avståndet gör mig osäker.

(Paus)

Jo, nog är det hundskall alltid. Klart det, det är ju en jaktdag och då är det givet att det är hundskall som hörs – vad skulle det annars kunna vara? Korp, byhundar eller vadå liksom. Näe, klart det är en jakthund som hörs.

(Paus)

Nu har hövdingen varit på kaffebesök, och han bekräftade hundskallen jag hörde tidigare. På grannmarken, de är inte med i storjakten idag, så hade deras stövare fullt sjå med ett antal renar! Kan tro att den jycken hade roligt, frågan är om husse hade lika kul :)

Men nog är jakten full med traditioner och rutiner. Nånstans gömt bakom förhoppningar och förväntningar så gömmer sig förberedelserna. I veckor har vi haft möten, rekat pass, kontrollerat kartor och markägarlov, telefonister har skapats och uppdaterats. Men kniven, slutstycket, licensfodralet… Igår kväll var det så dags att vända uppochner på förvaringslådor och vapenskåp i jakten på alla de där små sakerna som man bara måste ha med. Och de där sakerna som rent lagligen måste finnas i utrustningen ifråga om papper, tillstånd och så vidare. Alla ens egna förberedelser var inte alls förberedda utan tämligen impulsiva och rätt nyckfulla till och med. Och det måste jag tyvärr säga är en tradition… Att leta saker måste ha upptagit halva mitt liv! ”Ingen ordning på allting” skulle kunna vara mitt motto, eller kanske ”allting överst!”…
Men alla de nödvändigaste prylarna är med, nu fattas bara en uppsjö av bra-att-ha-prylar som ska ligga i botten på ryggsäcken tillsammans med batterier av olika form och storlek.

Än sålänge är allt lugnt här på stubben. Klockan är åtta och redan värmer solen såpass att jag tror de hundar som är ute har det riktigt jobbigt. Dagen blir nog kort om det inte händer nått speciellt. Som tur är så finns det gott om vatten i markerna, vattenhålen är välfyllda iallafall.
Nu ska jag jakta lite, eller om det hette ”lägga mer ved på brasan” kanske?

Skitjakt på er!