Att upptäcka narcissism är inte enkelt. Så länge allt är bra kan störningen ligga långt under ytan, dold för alla. Men den dagen motgångarna kommer så kryper den upp till ytan med siktet inställt på alla som inte faller inom de egna acceptansramarna. Falska anklagelser, lögner och påhopp. Ofta med hjälp av så kallade flygande apor, personer i narcens (nu kortar jag ner narcissist till narc för läsbarhetens skull) närhet som med eller utan deras vetskap utnyttjas av narcen för att sprida skitsnacket. En flygande apa är inget annat än en nyttig idiot, ett verktyg för narcen som används för egna syften. En flygande apa ges intrycket av att vara en viktig person i narcens liv, men i verkligheten är detta fallet bara så länge narcen har nytta av apan.
Att missbehaga en narcisisst leder ofelbart till gräl. Gräl som går så långt att man ger narcen rätt bara för att få lugn. I långa perioder var det så, ofta under hot om att avsluta förhållandet. Och allt var mitt fel. Även det som gjordes mot mig var mitt fel, för det var ju bara en reaktion på vad redan gjort. Men jag höll med i lögner och påhitt. Avskyvärda saker jag påstods ha gjort. Efter att ha nekat så många gånger så resignerade jag och höll med. Jag orkade inte tjafsa om samma saker om och om och om igen… Den utmattningsteknik som används är så otroligt effektiv, till sist håller man med om allt bara för att det är enklast. Efter nog lång nedbrytning kan de säga vad som helst och man orkar bara inte argumentera emot.
Oavsett om man säger emot med sanningen eller tvingas med i en lögn så kan man vara säker på att det används emot en själv senare. Narcens oemotstridliga rättighet att alltid veta bäst är vad som räknas i slutänden. Det är dit allt kommer att komma innan det blir lugnt igen. Till nästa gång. Och när den kommer vet ingen. När som helst, utan förvarning. Man tycker det skulle vara uppenbart då det är mitt fel att utbrotten kommer; något jag sagt eller gjort. Något jag inte sagt eller gjort. Eller något jag tänkt göra.
Att göra sig fri från det koppel en narc tvingar in en i är inte lätt. Jag försökte den mjuka vägen utan orätt behandling, inga hårda ord eller annat. Det gick bra ett tag. Sedan började påhoppen igen, och det med hjälp av ”fakta” inhämtad av aporna. Inte ens efter att det var slut fick jag vara ifred. Det ska snokas och rotas, gemensamma bekanta ska övertygas för att hjälpa till att smutskasta, min familj ska vinnas över till den ”rätta” sidan och så vidare. Inget pris är för högt för en hämnd på den som svikit en narc. Till och med de rättsvårdande instanserna skulle blandas in, men de såg rakt igenom både lögner och dikt. Allt lades ner utan vidare åtgärd.
Vi får väl se nu hur det går. Det bästa vore om folk vore bättre på att sköta sitt eget, men dit är det långt. Det är så otroligt mycket enklare att se andras ”problem” och använda dem för att skyla över sina egna.