Så, äntligen offentliggjordes resultatet av vårt första drevprov:, 1+3 rå, 30 ep!! Otroliga resultat åt en otrolig hund, domarens preliminärabedömning gav 27 ep så hon fick ökade poäng av kollegiet. Nu fortsätter vi till hösten på vår väg mot championatet, och det tror jag inte är något problem.
Resultatet på Bassetklubbens sida: http://sbakno.se/empty_50.html
Pristagaren själv tar sina framgångar med ro:
Ja ni, detta gick ju bra =)
Ivern vid släpp går ju inte att ta miste på. Och det tog heller inte många minuter så hade hon upptag.
Släppte Driva 10.20 ca, och upptag alldeles utanför tomtgränsen. Vi lyckades se drevdjuret efter kanske trettio-trettiofem minuters drev och dessutom inom skotthåll, men då det var ett hondjur så avstod jag från skott. Denna tid på året är det viktigare än nånsin att kunna välja sin avskjutning tycker jag. Hon avbröt självmant och kom tillbaks till mig ca 80 minuter efter släpp, och då hade hon drivit hela tiden utom 5 minuter i början och kanske 5-7 minuter i slutet. En helt ok dag mao.
Eftersom bägge jakthundarna sen början på november har stått mer eller mindre stilla från andra aktiviteter än promenader efter trampade stigar på grund av föret så var det väldigt skönt att äntligen få släppa igen. Tassarna fick lite stryk av föret, men det var troligen på grund av att det tunna snöskikt som låg var grovt och hårt. Någon skavningsrisk fanns inte som tur var, varken för drevdjur eller hund. Nu tog jakten slut ändå idag då Driva gick i löp, vi såg de första tecknen när vi kopplat och var på väg hem.
Hur det nu är så är det trots allt februari och jag har en kortbent småviltshund. Kanske är det inga problem då även det lovliga småviltet dras med samma problem, eller ”förutsättningar” heter det väl. Men det finns inget småvilt i skogen som delar samma förutsättningar när det gäller densitet. En hare är ju enkelt förklarat 1:1 i förhållande storlek-vikt. Ekorre (inte lovlig visserligen men ändock småvilt i skogen) likaså, ungefär 1:1. Mård, mink, hermelin, you name it. Alla är otroligt bra anpassade för ett liv i snön.
Släpp sen en slank, elegant fauvetik i rätt bra form och hon sjunker som en gråsten i snön! Små vackra feminina tassar på smala men starka ben. Muskler, muskler och åter muskler. Ett vikt-storleksförhållande på 3:1 om inte mer! Mer anpassad för snårig grön barmarksterräng än vit kallsnö utan nån som helst bärighet.
Så, med detta i åtanke så kan jag presentera dagens jakt med Driva. Ca 2,5 timme i djup snö med en hare som älskar att krångla med avhopp och bakspår. En hare som dessutom inte gör någon större insats att sticka därifrån utan som vackert håller jämt avstånd till tokfan som kommer bakom och väsnas. En perfekt hare för Driva att träna på helt enkelt! Hon har försökt förut men inte lyckats reda ut rätt krångliga morgonspår så hon har gett upp. Nu har hon troligen fått upp intresset för hare rejält och det förlänger ju jaktsäsongen med två månader för vår del. Nog snackat, så här såg det ut:
[map style=”width: auto; height:400px; margin:20px 0px 20px 0px; border: 1px solid black;” gpx=”http://hjaltman.se/wp/wp-content/uploads/jagdriva.gpx”]
Rätt ointressant egentligen, men kul för mig som hundägare/förare. Men den s*tans plugin’en som ska sköta kartor och spår har delvis tagit semester då jag inte kan visa fler än ett spår i taget. Hm. Återkommer…
