Nån som minns honom? Agenten som hade allt i fråga om specialredskap inne i hatten, rocken, skorna, handskarna, brallorna, bältet… Överallt var han nerlusad med tekniska prylar som hjälpte honom ur en knivig situation. Och minst lika ofta försatte honom i en annan…
Lite som honom kan jag känna mig titt som tätt – om något krånglar så finns det alltid ett verktyg eller en pryl som jag kan fixa något med som hjälper mig att laga det första. Eller att förstöra det såpass att det inte längre är värt att laga.

I det där sista läget ryms en del vemod… Ska man verkligen ge upp en tidigare så funktionell pryl så lätt, eller går det att laga den en sista gång? En del prylar har jag lagat för sista gången säkert tre, fyra kanske fem gånger och de håller än. Andra prylar fick ”första service” kort efter inköp, i den servicen ingick flyg med enkel biljett rakt ner i soptunnan – Sverker skulle ha varit sprickfärdig av stolthet om han sett mig!

I dagsläget är det enkelt att gilla prylar. Det finns en hel kontinent som gör prylar hela dagarna och nån måste ju köpa dessa. Hur skulle världen se ut om de gjorde sina prylar och ingen ville ha dem? Näe, gör som jag och bidra till en bättre värld – köp mer prylar helt enkelt!
Skämt åsido, med sajter som alibaba, aliexpress, ebay med flera så är det enkelt att hitta det man vill ha, beställa det och få det hemskickat relativt enkelt. Och relativt billigt. Samt – relativt säkert… Det finns inga garantier att man får det man beställt om man nu får något överhuvudtaget. Allt ska dessutom förskottsbetalas så risken ligger verkligen hos konsumenten! Men när det funkar är det kul!

Senaste prylen som jag kommit över är en Raspberry Pi, en dator i storlek med ett cigarettpaket ungefär. Kompetent, mångsidig och rolig. Men inte enkel. Det mesta finns på nätet, men kräver en del datorvana. Dessutom i linux… Men å andra sidan har jag en åttaårig kille här hemma som bad mig ta bort Windows då han ville hellre ha Ubuntu, en linuxvariant, på sin dator. Så det finns anlag för fler pryltokar kan jag känna! Raspberryn är tänkt att hamna i bilen om allt går som det ska, men det gör det sällan. Men ingen fara på taket då den också går att använda som standalone webcam, skrivarserver, multimediacenter kopplat till TV:n, filserver… Välj område bara så går det att använda en Raspberry Pi. Och skulle det gå käpprätt bortom räddning så inbjuder faktiskt storleken till dörrstopp. Som bokstöd är den tämligen värdelös, alldeles för lätt för att komma i fråga.

Nu är det väl också så att detta inte kommer som någon överraskning för många av er. Ni kära grannar har ju storögt tittat på när garageporten öppnats för att se vad som kommer ut därifrån.

Just denna vill jag minnas väckte en del funderingar. I de snedställda rören hade jag plogkäppar med reflexer på som pekade snett uppåt medans de roterade… Och drivmotorn, en slaktad skruvdragare, var jag tvungen att modifiera med en pulsmodulator för att få till. Men nu snurrar den, och det gör den bra.

Nästa pryl snurrar också. Och användningsområdet är i princip samma fast mera… Allround eller vad jag ska säga.

Den är byggd av en modellbilsmotor, en bilantenn, en tvättmedelsburk, en stickad vante. Den där gula ”plastbubblan” inne i Kinderäggen, två tidsstyrda reläer och ett skaft till en kökssop. Säkert något mer också, det har gått ett tag sedan jag byggde den. Jo, påskfjädrar och kopplingsvajern till en moped var det ju!

Jaja, så kan det gå. Vi får se vad det blir av Raspberryn, skiter det sig så har jag fler idéer!